Barnakuten: Check.

Dagen började med en skön promenad i solen för mig och David. Vi gick till Ica och skulle köpa lite ersättning att använda när det inte riktigt funkar att amma så bra.
NAN var slut så det fick bli semper.
Senare på dagen tog vi bilen och hälsade på på mitt jobb. För att slippa gå iväg för att amma tyckte jag det var praktiskt att ge honom flaskan och han åt nästan allt. Fungerade utmärkt tills jag parkerat bilen i garaget här hemma, ska ta ut David och han bokstavligen badar i spya! Så väldigt missnöjd verkar han inte men det fick bli ett bad så fort vi kom innanför dörren. Jag försökte amma honom. Han borde ju vara hungrig... Men han ville inte ha utan spyr igen. Soffan och jag och handduken David är inlindad i blir nu fulla av spya. Han visar sig lite missnöjd och ganska seg. Sprall-pelle är inte så sprallig längre.
Ringer 1177 med info om 15 min telefonkö.
Han spyr igen, över nästa handduk och golvet. Han får svårt att andas men tillslut släpper det. Hans ögon far åt alla håll och kroppen blir som kokt spagetti. Jag lägger på och ringer 112.
Där lyckas de lugna mig lite och säger att det förmodligen är sempers ersättning. NAN är mycket snällare mot magen. De ber mig ringa Bvc om jag kan få komma dit.
David spyr igen och ramlar framåt i mitt knä. Han har somnat helt plötsligt.
Jag ringer Bvc men de vill skicka mig till barnakuten så det slutar med att vi åker dit. I bilen är han vaken och lagom tills vi träffar läkaren skrattar han och verkar dunderpigg! Vad hände? Han har inte fått behålla nån mat sen morgonen och nu var kl 19.. Läkaren har svårt att tro mig men vi blev kvar för observation ett tag efter några undersökningar sen fick vi åka hem. Nu verkar det inte som att nåt har hänt. David har skrattat högt hundra gånger och äter som vanligt igen.
Så skönt med ett lyckligt slut men ingen mera semper....

Mishmash

Det finns en liten dröm hos mig om att bo på landet. Det har jag skrivit förut.
Jag vill ha en ljus inredning av gamla möbler, trasmattor, virkade dukar och korsstygnstavlor. Förutom det lilla jag eller nån släkting gjort själv ska det mesta vara inropat på auktion eller köpt på nån loppis/antikhandel längs gamla E4an. Allt med sin historia och/eller charm. Och självklart får det inte inhandlas utan att vara ett riktigt kap!
Men när jag drömmer mig bort till den stugan blir det snart kväll och mörkt ute och då kryper det snart fram inbrottstjuvar ur snåren och drömmer blir mindre lockande. Jag vet. Superdumt!
Lägger till två dobbermannar i drömmen och drömmer vidare.
Sen är det ju så att min man inte riktigt delar denna dröm med mig... Aja, jag ska sakta med säkert plantera den i hans skalle! ;)

Svällande dassdörr och ruttnande bräder

Den otrevliga nordvästen har lämnat och den lite trevligare sydosten smyger runt de faluröda sjöbodarna.
En löptik och en stackars kåt hane skäller och gnyr efter varandra.
Igår var det auktion med girigare köpare än oss som tyvärr hade samma smak så vi lämnade tomhänta till skillnad från mormor som fick en hel låda med, faktiskt, fina böcker för en tia och en del annat.
Solen lyser emellan molnen och Åsne-spelet har underhållit oss när regnskurarna vattnat sjön.
Det finns blåbär i risen men ack så sura än så länge.
Sista heldagen på ön i hälsinge-skärgårn, imorn bär det vidare mot nästa stuga!

Regnsemester

Grått kan man lugnt kalla det. Sen vi kom igår kväll har det nästan regnat oavbrutet.
Men nu är vi här igen! David och jag. Andreas fick också följa med denna gången. En veckas semester och det ska regna varje dag. Tråkigt men jag tror nog man kopplar av ännu mer då. Man får hel enkelt sitta inne och spela spel och umgås. Projekt får vänta.
Mormor, morfar och två små monster kommer snart!

Envis som få

Två busschaufförer hade stannat till och sagt att det inte fanns plats för barnvagn och kört vidare... På nästa buss fick jag plats men efter mig kom det många fler och det blev trångt. David gallskrek när jag var tvungen att lämna det nedfällbara sätet för en till barnvagn och lägga ner David i vagnen. Och han skrek och skrek och skrek. Aningens övertrött... Tillslut tröttnade jag och klev av bussen. 20min promenad hem. Tur att vädret var vackert i alla fall. Jag bullade upp med kudde så det fick bli en sittvagn och då tystnade han. I ca 3 min sen sov han. Man riktigt ser hur sur han var för att han var tvungen att ligga ner! Då kan man inte låta bli att skratta:)